Ekots Lördagsintervju

AI-kommissionens ordförande Carl-Henrik Svanberg vill tillåta delning av personliga hälsodata mellan myndigheter, något som skulle kunna göra Sverige världsledande inom hälsoforskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan presenterade AI-kommissionen sin rapport med många förslag om hur Sverige ska bli bättre på att konkurrera med AI. För att bygga AI-system krävs stora mängder data som går att jämföra och hitta mönster i. Men idag är det som regel inte tillåtet att dela personliga data mellan myndigheter, något som AI-kommissionen vill ändra på. Idag råder det ofta strikt sekretess men kommissionen föreslår bland mycket annat att utgångspunkten istället bör vara att uppgifterna om vår hälsa ska få delas.-Vi har ju levt med att min data, min patientdata, den är min, den har ingen annan att göra med, och det har vi hittills inte haft någon anledning att dela med någon. Men nu ligger det stora värdet i forskningen i data. Det vi talar om är att kunna dela inom myndigheter och mellan myndighet

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier.– Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa.Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel.– Ingen av oss ha

Sjukvårdsministern om informationsplikt, vårdplatsbrist och digitala vårdappar och om varför privatpersoner kommer behöva betala mer ur egen ficka för läkemedel nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av stridsfrågorna i tidösamarbetet är informationsplikten, det som kritiker kallar angiverilag, att anställda inom myndigheter och kommuner ska bli skyldiga anmäla till polis eller Migrationsverket om de i arbetet möter personer som saknar tillstånd att vara i Sverige. Kristdemokraterna och Liberalerna vill att det ska bli undantag från informationsplikten inom vård och skola medan Sverigedemokraterna inte vill ha några undantag. Så hur ska de komma överens? Om två veckor, den 29 november kommer utredarens förslag. ”Jag tycker det är rimligt att vi har en utredning som från början talar om att det finns ömmande värden, och sjukvården är utpekad.”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarsberg Johansson i Ekots lördagsintervju. Två tusen vårdplatser fattasUnder flera år har det varit stor brist på

Hör Anders Egelrud VD för Stockholm Exergi i veckans lördagsintervju, om utmaningarna med koldioxidlagring, oron för att omställningen går för långsamt och de höga fjärrvärmepriserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Här i Sverige är fjärrvärmeföretaget Stockholm Exergi ett av de som nu står i startgroparna för att på allvar satsa på Bio-CCS - som innebär att de eldar biomassa - restprodukter från skogsindustrin - och i den processen skiljer de ut koldioxiden för att sedan lagra den i marken.Anders Elgerud som är VD för Stockholm Exergi storsatsar nu på den nya tekniken. Nu i höst fick företaget tillstånd för att bygga Sveriges första storskaliga anläggning för att fånga in biogent koldioxid - så kallat Bio-CCS - och lagra den i marken istället för att släppa ut den i luften.Men är koldioxidlagring verkligen räddningen för klimatet - eller innebär metoden tvärtom att vi anstränger oss mindre för att få ner de totala utsläppen?”Vi säger inte att det här är den enda lösningen för att nå klimatmålen

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.Sänkt skatt på snusDen första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.För mycket fokus på skärmtidFolkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.Det har anförts att

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möj

Nya utbildningsministern Johan Pehrson om tidösamarbetet, om vinststopp för friskolor och om varför Liberalerna inte kommer att släppa fram en regering där Sverigedemokraterna ingår efter nästa val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid Ulf Kristerssons regeringsombildning i september fick Johan Pehrson och Mats Persson byta ministerposter med varandra och Johan Pehrson blev utbildningsminister.Sedan Pehrson blev partiledare 2021 har Liberalerna svängt i sin syn på friskolor och deras vinster. Flera skärpningar är på gång. Regeringen utreder bland annat vinstförbud för friskolor under under de första åren, högre kvalitetskrav och sanktioner för skolor som bryter mot dem och en ny skolpengsnorm.Öppnar för vinststoppJohan Pehrson menar att svenska skolan dras med problem som byggts upp under decennier som resultat av kommunaliseringen, införandet av målstyrning och New public management och friskolereformen:”Och det är klart att den här cocktailen ihop blev giftig för skolan och kunskapsuppdraget oc

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik.Halvtid i mandatperiodenNär Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på v

Petra Lundh om gängens samarbete med främmande makt, om färre skjutningar och högre uppklaring, och om varför hon tycker att vi behöver ändra det tillitsbaserade samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Petra Lundh efterträdde Anders Thornberg som rikspolischef i december i fjol. Hon har en bakgrund som domare, riksåklagare och hovrättspresident för Svea hovrätt. Hon har också varit regeringens utredare för en rad av de straffskärpningar som genomförts under senare tid.På frågan om hur mycket det har kliat i fingrarna på henne att förändra polisens arbete när hon betraktade det från domarhåll svarar hon: ”Ganska mycket, kan jag säga.” och hon nämner bland annat att polisen måste bli vassare på att hantera vardagsbrott som relationsbrott, bedrägerier och stölder.”Där har vi haft svårt att mäkta med det eftersom den grova brottsligheten har tagit kraft. Men nu har vi ju tagit ett rejält grepp om det där och försöker verkligen. För vi måste mäkta med två saker samtidigt, det kan inte bara vara de

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav. ”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får

Finansminister Elisabeth Svantesson om varför regeringen sänker skatten mest för höginkomsttagare och om hur Sverige ska klara EU:s klimatmål till 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan lämnade finansminister Elisabeth Svantesson över förslaget på nästa års statsbudget till riksdagen. Av 60 miljarder i reformutrymme läggs 28 miljarder på skattsänkningar.”Vi har lågkonjunktur och vi har bekämpat inflationen, då kan vi också öka trycket och vi kan se till att öka efterfrågan i ekonomin genom skattesänkningar. Men det handlar också om att stärka hushållens köpkraft”, säger Elisabeth Svantesson.Sveriges har just nu den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin. Regeringen räknar med att deras skattesänkningar och arbetsmarknadsåtgärder ska leda till sex tusen fler sysselsatta. Kritiker menar att regeringen borde satsa mer för att få ner arbetslösheten. Elisabeth Svantesson säger att det viktigaste är att vända konjunkturen, satsa på utbildning och yrkesutbildning och jo

Lawen Redar som tagit fram förslag på ny S-politik vill bygga fler bostäder och riva nedgångna hus i utsatta områden och införa språkkrav och obligatorisk förskola för alla treåringar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Socialdemokraterna pågår vad man kallar ”det största reformarbetet på decennier”, som ska leda till ny politik, bland annat ska ett nytt partiprogram tas fram.Riksdagsledamoten Lawen Redar är partiets kulturpolitiska talesperson och leder den arbetsgrupp som tagit fram förslag för att minska segregationen i Sverige.De 86 förslagen handlar bland annat om att kontrollera asylprocessen, avskaffa utsatta områden, stärka svenska språket och införa vinstförbud i skolan.För att minska boendesegregationen vill hon bygga fler hyresrätter i välbärgade områden, rusta upp och bygga fler typer av bostäder i utsatta områden, och genomföra ”strategiska rivningar”.”Det är samma process som man genomfört i Danmark, ingen familj har hamnat i bostadslöshet, man får ett alternativt, bättre boende.”,

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) om slöjförbud, arbetsplatsolyckor och växande löneskillnaderna mellan könen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Paulina Brandbergs (L) mest prioriterade frågor är kampen mot hedersförtryck. Hon vill att det ska bli förbjudet att tvinga någon att ha på sig religiös klädsel, som slöja. Att utreda det är en av punkterna i det uppdaterade Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.Men förslaget har väckt kritik, bland annat för att det redan är förbjudet enligt brotten olaga tvång och hedersförtryck. Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg säger i Ekots lördagsintervju att lagstiftningen behöver utredas eftersom tvånget kan vara subtilt och svårt att bevisa, och hon tycker att slöja är en sexualiserande symbol.”Min personliga syn är ju att varje gång ett litet barn bär slöja, framför allt när det handlar om riktigt små barn och framförallt när det dessutom är föräldrar som kombiner

Regeringen har valt att höja den tidigare så hårt kritiserade reduktionsplikten. Men räcker det för att klara klimatmålen? Och vad finns det för risker med att satsa skattepengar kärnkraft? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ebba Busch är energi- och näringsminister och partiledare för Kristdemokraterna.Sverige kan klara EU:s klimatmål för vägtransporter utan att höja bensinpriset. Det meddelande regeringen tidigare i veckan när de presenterade den nya reduktionsplikten på tio procent som ska kombineras med sänkt bensinskatt. Många experter undrade hur en så låg inblandning av biobränslen kunde räcka för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Varför berättade inte energiministern hur utsläppskalkylerna ser ut?”Dyrt att inte bygga kärnkraft”En utredning föreslog nyligen tre steg av stöd och subventioner till ny kärnkraft. Men varför ska skattebetalarna ta så stora ekonomiska risker? Och finns det risk att utbyggnaden av andra kraftslags stannar av när regeringens satsar så mycket på kärnkraft?Gäst:

Hur ska Centerpartiet förnya sin politik? Med vilka ska partiet samarbeta efter nästa val? Och vill centerledaren Muharrem Demirok ha ny kärnkraft eller inte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Muharrem Demirok har varit partiledare för Centerpartiet i ett och ett halvt år. I veckan presenterade han reformgrupper som ska ta fram nya politiska förslag inför valet 2026. Men handlar det om att ompröva politiken i grunden eller om att ompaketera politiken? Och med vilka partier vill han samarbeta efter valet 2026?Ny kärnkraft eller inte?Centerpartiet anser att kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och Demirok säger att han inte tror att marknaden kommer att kunna bära kostnaden för ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Men han förkastar förslaget om statlig finansiering av ny kärnkraft som nyligen presenterades i en statlig utredning. Om man ska ge statligt stöd till kärnkraft måste stödet även omfatta andra fossilfria kraftslag, säger han.”Vi är beredda att göra väldigt mycket för att få

De rödgröna ökade och högersidan backade i EU-valet i Sverige, tvärt emot i resten av Europa. Vem röstade hur och varför? Statsvetarna Henrik Ekengren Oscarsson och Jenny Madestam analyserar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och leder Valforskningsprogrammet som genomför vallokalsundersökningarna tillsammans med SVT. Vid årets vallokalsundersökning svarade över 11 000 väljare på frågor om hur de röstat, hur de röstat tidigare och vilka frågor som de är viktigast för dem. Jenny Madestam är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om politiskt ledarskap.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert

Dagen före valet till Europaparlamentet bjuder Ekots lördagsintervju in till valspecial med EU-experter. Hur bör du tänka innan du lägger din röst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster: Magnus Blomgren, statsvetare Umeå UniversitetAnnika Wäppling Korzinek, chef för EU kommissionen i StockholmTeresa Küchler, EU-korrespondent för SvDLinda Berg, statsvetare Göteborgs UniversitetProgramledare: Katarina von ArndtTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Stina Fischer och Martina Lindwall

Efter MP3-spelare, hörlurar och en affär i miljardklassen har techentreprenören Jens Nylander byggt ett AI-system som granskar slöseriet med våra skattemedel. Men han stannar inte där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hjälp av det egenbyggda AI-systemet har Jens Nylander under de senaste månaderna gått igenom drygt 60 miljoner fakturor hos kommuner, regioner och myndigheter och har hittat en mängd felaktigheter. Det kan handla om vänskapskorruption, långa, dåliga avtal eller direkta fel- och överköp och Nylander uppskattar svinnet i de offentliga finanserna till 90 miljarder kronor årligen. Ska granska kriminella som mjölkar det offentliga på pengarJens Nylanders nya mål är att granska välfärdsbrott där kriminella lurar det offentliga på bidragspengar. Ett stort arbete eftersom Sveriges offentliga leverantörer omfattar nästan hälften av Sveriges alla aktiebolag. Det finns grupper av bolag som skickar in falska uppgifter i sina årsredovisningar för att passa mallen att kunna bli en offentlig l

Svenska Filminstitutets nya vd om den svenska filmens kris och framtid och om att hålla kulturen och politiken på armlängds avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom sig har Anna Croneman en gedigen karriär inom film och TV, som filmproducent och senast som chef för SVT Drama. När hon nu tillträder som vd för Svenska Filminstitutet är det skakiga tider för svensk film.Bryta dödläget i filmbranschenDen svenska publiken har svikit biograferna och vänt sig till streamingtjänsternas tv-serier, något som bidragit till krisen för svensk film. Men Anna Croneman tycker sig se att både publik och upphovsmän nu längtar tillbaka till filmen. ”Den yngre publiken, alltså de under 30, ser lika mycket film idag som innan pandemin”, säger hon. Däremot ligger inte de svenska filmerna i topp hos biobesökarna och det är något som Anna Croneman vill ändra på. Hon efterlyser filmer med hög konstnärlig integritet som dessutom når en stor publik - även om just den kombinationen är svårt att få till.Skatt på strea

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i