Ekots Lördagsintervju

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober.Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög.”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L).Hur många av de som är arbetslösa kan

Ukrainas nya ambassadör i Sverige, Svitlana Zalisjtjuk, om JAS Gripen, vad som kan sätta press på Putin, och Ukrainas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige, och undertecknade en avsiktsförklaring mellan Sverige och Ukraina om att Ukraina på sikt ska få köpa stridsflygplanet JAS Gripen. Ambassadör Svitlana Zalisjtjuk menar att affären skulle vara en investering i europeisk säkerhet, inte enbart ukrainsk, med tanke på exempelvis ryska sabotage i EU-området.”Gripenavtalet handlar det om hur vi ska skapa en luftsköld, inte bara för Ukraina, utan också för EU, och för Sverige. Det handlar om att stärka vår förmåga så att vi kan skydda vårt luftrum, vilket också innebär att ni kan skydda ert”, säger Svitlana Zalisjtjuk, som tillträdde som Ukrainas ambassadör i Sverige i september.När och hur JAS Gripen eventuellt skulle kunna börja levereras till Ukraina är oklart i nuläget, och enligt ambassadören diskuteras när en första levera

Sjukvårdsministern om vårdköerna, och hur hon vill styra sjukvården i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att korta vårdköerna har varit ett uttalat mål för både regeringen och KD. I valrörelsen 2022 talade KD om olagligt långa köer, och målet har varit att de ska kapas.Vårdgarantin innebär bland annat att en patient ska behöva vänta i max 90 dagar på att få träffa en specialist, och max 90 dagar på operation eller behandling om det är det som behövs. Men många människor står fortfarande i vårdkö. Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) menar att det finns flera förklaringar till varför så många hamnar i vårdköer.”Det handlar om brist på kompetens. Det handlar om att den kompetens som finns inte används på rätt sätt, utan att både läkare och sjuksköterskor får lägga arbetstid på andra saker, administration och annat. (...) Hade vi vetat specifikt vad det är som skapar de här köerna så hade vi inte haft de här köerna”, säger Elisabet Lann.Elisabet Lann säger att hon ser en tendens till en minsk

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar St

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det fi

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan up

Vänsterpartiets partiledare om de uppmärksammade konflikterna i partiet, förslaget om sänkt matmoms och partiets vägval inför valet nästa år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av augusti lämnade de två riksdagsledamöterna Daniel Riazat och Lorena Delgado Varas Vänsterpartiet, bland annat efter att Lorena Delgado Varas delat en antisemitisk bild. Nooshi Dadgostar säger att hon är stolt över hur Vänsterpartiet har agerat:”Det är väldigt viktigt för oss att det inte ska vara ett missförstånd kring vad vi tycker om de här frågorna. Antisemitism och rasism är ju stora samhällsproblem. Vi behöver bekämpa dem med kraft. Det här är en existentiell fråga för oss. Det ligger i vårt DNA att vi inte ställer människa mot människa. Vi vet ju hur det blir när politiker pekar finger åt grupper”, säger Nooshi Dadgostar.Om du skulle försöka dig på lite självreflektion: Vad beror det på att den här typen av saker har upptäckts i Vänsterpartiet?”Det är för att vi har gjort ett systematiskt arbete och vi har

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter til

LKAB:s vd Jan Moström om vad som ska hända med Kiruna när gruvan tar allt mer mark i anspråk, och om det omdebatterade Hybrit-projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av augusti meddelade LKAB att ytterligare 6000 människor måste flytta från sina hem på grund av sprickor i berget under stan som orsakats av gruvbrytningen. Vilket är ditt budskap till de människor som påverkas nu? ”Tyvärr är det ju så att en förutsättning för vår gruvverksamhet är att vi faktiskt får tillgång till mark. Och tyvärr, den mark som vi måste ha till Kirunagruvan den går in under samhället, den är under staden”, säger Jan Moström, LKAB:s vd.”Jag skulle nog säga att absolut överväldigande majoritet i Kiruna är väl medveten om den situationen. Men givetvis är det ju så att när det händer, och dessutom den storlek, att det påverkar människor väldigt, väldigt mycket.”Jan Moström hoppas samtidigt att de här områdena inte är de sista som LKAB tar i anspråk.”För att vi ska fortsätta att utveckla och vara ledande le

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fr

Magdalena Andersson (S) om finansieringen av försvaret, vinstförbud i skolan och behovet av en nationell säkerhetsrådgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av de stora ekonomiska frågorna i svensk politik framöver är hur försvaret ska finansieras. I våras kom partierna överens över blockgränserna om att lånefinansiera stora delar av försvarsuppbyggnaden. Men utgifterna kommer ligga kvar permanent. Många bedömare, exempelvis tidigare statsministern Göran Persson och Finanspolitiska rådet, anser att det är olämpligt att bekosta stora, permanenta utgifter med lån, i och med att man då låter framtida generationer betala. Tycker du att Socialdemokraterna talar klarspråk om de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas?”Jag har försökt ta upp det, bland annat i mitt tal till partikongressen när jag drog upp riktlinjerna för Socialdemokraterna under 2030-talet. Då var jag tydlig med att vi inte kan lova allt åt alla.. Det är viktigt att ha ett tydligt budskap om att det finns stora investeringar

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) om public service-propositionen, pengarna till kulturen och bildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I höst ska riksdagen rösta om regeringens förslag om villkoren och finansiering för public service. Inom Moderaterna finns det många som vill se ett smalare public service, som belastar statsbudgeten mindre. Men kulturministern tycker inte att förslaget som riksdagen ska anta går för försiktigt fram.”Det här är ett balanserat sätt att kunna uppfylla politikens intention med public service. Man ska komma ihåg att public service är enormt viktigt för att upprätthålla den demokratiska infrastrukturen i Sverige”, säger Parisa Liljestrand (M).Hon anser att det finns ett brett stöd i riksdagen kring public service uppdrag framöver, trots att oppositionen inte står bakom förslaget. ”Vi är överens om att vi vill ha ett fritt och oberoende public service som har långsiktiga villkor för framtiden. Vi är överens om att vi ser att public service behöver mer finansiering

Finansmarknadsministern om finansiering av ny kärnkraft och lättnader i amorteringskraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regeringen har lovat att bygget av ny kärnkraft ska påbörjas före nästa val. Den 21 maj gav riksdagen klartecken till en ny modell för finansiering av bygget. Upp till fyra nya reaktorer för hundratals miljoner kronor ska finansieras genom statliga lån, ett garanterat lägsta pris på el och ett system för delning av risk och vinst mellan staten och kärnkraftsbolagen.Klubbades med liten marginalBeslutet som innebär en av de största statliga satsningarna i Sverige på mycket länge, fattades med tre rösters marginal i riksdagen. Finansmarknadsminister Niklas Wykman som är ansvarig för finansieringen av bygget av ny kärnkraft säger dock att många står bakom beslutet. ”Här upplever jag ändå att det finns en bred uppbackning - både i det svenska samhället, bland svensk industri, jobbskapare och fackförbund - kring att man är för att det kommer ny kärnkraft på plats,” säger han.Närin

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en gransk

Volvo Cars nygamle vd Håkan Samuelsson om hur sparpaket, ny amerikansk lagstiftning och Donald Trumps tullar påverkar framtiden för ett av Sveriges största företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan kom Volvo Cars med ett storvarsel. 3000 tjänster ska bort, varar de flesta i Sverige. ”Vi har dragit på oss mycket kostnader de sista åren och det är naturligtvis smärtsamt för dem nu som får lämna. Men det är någonting som är nödvändigt,” säger Håkan Samuelsson om nedskärningarna. Fördjupat samarbete med kinesiska GeelyFör att sänka kostnaderna ytterligare kommer Volvo Cars fördjupa sitt samarbete med den kinesiske ägaren Geely. ”Vi kommer samarbeta med olika bilmärken inom gruppen och det är framförallt när det gäller de mekaniska komponenter i en bil. Volvo är ju ganska små och har en stor fördel om vi kan använda samma komponenter och system som Geely använder,” säger Håkan Samuelsson. Troligt med kinesisk batteripartnerSedan den tidigare partnern Northvolt gått i konkurs letar Volvo efter

Svenska diplomaten Olof Skoog är en av de viktigaste gestalterna när EU:s utrikespolitik tar form i en turbulent tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Som biträdande generalsekreterare för politiska frågor vid EU:s utrikestjänst är Olof Skoog en av utrikeschefen Kaja Kallas närmaste män och han tillträdde i en tid då den globala världsordningen ställts på ända.”Det känns ibland som att vara en målvakt i bandy. Det är hårda bollar som kommer i hög fart. Man har ganska få skydd. Dessutom har en av våra närmsta och bästa medspelare börjat slå skott mot eget mål”, säger Olof Skoog och syftar på USA:s president Donald Trump. Kriget i GazaMed bakgrund som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och FN-ambassadör har Olof Skoog följt situationen i Gaza under många år. Han upplever att inställningen till Israel är ett undantag när det gäller enigheten mellan EU:s medlemsländer.”I nästan alla andra frågor, inklusive mot Ryssland, har vi kunnat hålla ihop förvånansvärt bra. Nu ökar tryck

Språkröret Daniel Helldén om Miljöpartiets migrationspolitik, om varför de överger reduktionsplikten och om kritiken från Märta Stenevi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Daniel Helldén har varit språkrör för Miljöpartiet sedan 2023. En månad efter att han tillträtt så avgick Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. I veckan kom hennes självbiografi där hon beskriver hur dåligt hon mådde under sin tid som språkrör.I boken pekar Stenevi på problem i Miljöpartiets organisation, där partiledaren har en svagare formell ställning än i andra partier, något som skapar otydligheter och maktvakuum och svaga ledare. Daniel Helldén säger att partiet har arbetat med arbetsmiljön och organisationen. ”Framförallt så har vi ju haft människor inne som har diskuterat med personalen, med riksdagsgruppen, och sett till att saker och ting fungerar på ett bra sätt. Sedan kan jag ju säga att sedan Amanda Lind tillträdde så har ju vi gjort om en hel del av organisationen så att den fungerar för oss. Olika språkrörspa

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enlig