P1 Dokumentär

Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor. Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form. Programmet gjordes 2013.

De är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans fru och medbrottsling. De spenderar pengarna på nattklubbar, resor och dyra bilar. När han sitter inne går hon på gatan. De kallas Sveriges Bonnie and Clyde. Ett program av Martin Jönsson Producent: Håkan Engström Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2019.

Spökjägarinstrumenten lyser och piper när Tony och Niclas gör sina nattliga undersökningar. De menar att de kommer i kontakt med andra sidan. Vad är det egentligen de söker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bröderna Tony Martinsson och Niclas Laaksonen växte upp i 80-talets Kiruna. Den ödesdigra julaftonsnatten 1988, då deras två kusiner Peter och Johanna omkom i en brand, kom att prägla deras liv på ett oväntat sätt. Idag driver Tony och Niclas ett av världens mest kända spökjägarföretag, och deras vardag är full av utredningar, fans, resor, tv-produktioner och livestreams. Med hjälp av avancerad teknisk utrustning menar de att de får kontakt med döda personer. Allting började med en viktig inspelning som försvann. I programmet får vi följa med Tony och Niclas på en resa norrut genom Sverige i jakt på svar. Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, Produktionsbolaget RITE. Exekutiv producent: Lotta Malmstedt Programmet är gjort 2020.

Han räknas som en våra största genier men var usel på livet utanför brädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han 1972 besegrade ryssen Spasskij i århundradets match. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet. I dokumentären följer vi med Ulrika Hjalmarson till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sæmundur Pálsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria. Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är

85-årige Jan Myrdal måste flytta för han är pank. Myrdalsällskapet ordnar ett hus åt honom i Varberg. Kvar i Fagersta blir hans 35 år yngre fru. Konflikten är ett faktum. Jan Myrdal dog 30 oktober 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding. Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal: ”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Dokumentär gjordes 2013. Reporter: Bosse SjökvistProducent: Håkan Engström

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk mitt i mörkret vid Nordpolen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig. 126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat. Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen. För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår p

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter. När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån. Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med? Och det visar sig att de som

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter. Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi"&nb

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna. I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"? Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete m

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas. På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn. Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim. Slutmix: Nima

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten? Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt. Reporter: Randi Mossige-Norheim Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär. Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norhe

Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset. Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm. Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende. I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis. Reporter: Rasmus Malm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Nima ShamsStockholm, 2020

Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen. Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva.  Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat. I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen. Programmet gjordes 2019. Reporter: Annika OlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Susanne Martinsson

Människor sitter inlåsta på kliniker år efter år trots att de kanske inte borde vara där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

Trots att läkarna säger att han inte borde vara där är Niklas inlåst på rättspsyk. Niklas vet inte hur länge han ska vara kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige dömer psykiskt sjuka personer för brott och dessa kan sen vårdas livet ut, oavsett hur allvarligt brottet var och oavsett hur psykiskt sjuka de är. Nästan överallt annars i världen anses en person som är tillräckligt psykiskt sjuk inte kunna ta ansvar för sina handlingar. Ingen vet hur många personer som sitter inlåsta på det här sättet i Sverige och trots att nästan hela professionen är överens om att vårt system måste ändras är det här inget någon politiker vill befatta sig med. Reporter: Lasse Edfast Producent: Ylva Lindgren September 2020, Stockholm.

Viruset har ännu inte nått den småländska landsbygden ändå är allt annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 2020 tvingar Corona-pandemin hela länder att stänga ner. Trots att Fagerhult har klarat sig än så länge, märks konsekvenserna även här. – Folk har fått ett slags avståndstagande vana. Och det har smugit sig in en misstänksamhet mot stockholmare: kom inte hit liksom, säger Ove Enler, 68 år och pensionerad flygtekniker. Hjärtat i byn är närbutiken som drivs av Jonas Andersson. Han jobbar långa dagar under pandemin och kör ut mat till folk som isolerat sig. Men själv är han inte orolig. I sociala medier har Jonas skrivit inlägg om att det verkar vara nåt lurt med hela pandemin. – Jag är en sån där ful fisk som går på tvärs mot vad andra tycker. För mig är det fullt möjligt att det finns så mäktiga krafter som kan hitta på något sånt här. Prästen Ola slår upp porten till den tomma kyrkan. Gudstjänsterna hålls digitalt och kyrkan är stängd för besökare. – Vad skull

När nazisterna är klara ligger två poliser avrättade mitt i sommaridyllen. Nu 20 år senare ska gärningsmännen snart släppas. Sara var 11 år när hon förlorade sin pappa - polisen Olle Borén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre. Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd. I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning. Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär. Reporter: Johanna HintereggerProducent: Håkan E

Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer. I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung. Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen? Programmet gjordes 2017. Reporter: Cecilia MoraProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik Nilsson