Vetenskapsradion Historia

Arkeologen Greer Jarrett seglar i vikingarnas fotspår för att hitta okända hamnar och handelsplatser. Vi lär oss hur man seglade på vikingatiden! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

För 150 år sen gjorde samurajerna uppror mot lagen som förbjöd dem att bära traditionella svärd. Vi berättar deras historia och om deras sista strid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tusen år hade samurajerna dominerat det politiska livet i Japan i egenskap av skickliga krigare och mäktiga länsherrar. Men när Japan moderniserades i slutet av 1800-talet fanns inte längre plats för samurajernas traditionella livsstil, och lagen från 1876 som förbjöd samurajer att bära sina traditionella svärd blev droppen. Upproret leddes av Saigō Takamori och skulle bli samurajernas sista strid.Vi träffar historikern Ingemar Ottoson för att få veta mer om de sista samurajerna och besöker Östasiatiska museet där Jon Johansson berättar om samurajernas ikoniska svärd.

Machiavellis Fursten har setts som en kokbok för diktatorer och envåldshärskare, men vad vill den egentligen säga oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historikern Erik Petersson gästar Urban Björstadius och Tobias Svanelid för att prata om sin bok Machiavelli - Frihet i furstarnas tid. Följ med till renässansens Florens och lär känna mannen som jobbade mitt bland tidens maktlystna påvar och hertigar, men som egentligen drömde om frihet och republik!Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hänt om Erik XIV faktiskt lyckats gifta sig med Elisabeth I av England!

Att pipa in på kaffe eller göra en formell visit hos en bekant präglade sällskapslivet vid förra sekelskiftet. Vi undersöker hur det gick till! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visiter var en sorts oinbjudna träffar som borgerligheten ägnade sig åt under 1800-talet. Visitkortet skulle visas upp, kanske vikas enligt intrikata regler, och sedan följde visiten som skulle pågå i högst en halvtimme. Under en och samma dag rände folk runt på mängder av sådana oinbjudna träffar. Och lite senare i historien fyllde kafferepet samma funktion. Ett sätt att träffa vänner, att höra skvaller och hänga med i det sociala livet på bygden.Kekke Stadin och Gustav Bergström är aktuella med var sina böcker, ”En herre på visit” och ”Välkommen på kaffe”, som skildrar de här nästan helt försvunna sociala rummen och berättar om världar fyllda av fina salonger, hundratals regler, småkakor, tårtor och vilken ordning man ska äta dessa vid ett fikabesök!

Adam Smiths Nationernas välstånd la grunden för vårt ekonomiska tänkande när den publicerades för 250 år sedan. Men vad säger den egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den är ett av de mest citerade verken inom nationalekonomin och ställde gamla tankar om tullar och handelshinder på huvudet. Våren 1776 tog den skotske filosofen Adam Smiths ”Nationernas välstånd” världen med storm när den förklarade att en ”osynlig hand” hjälpte till att styra priset på en vara, beroende på tillgången och efterfrågan. Vi träffar professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos för att reda ut vad Adam Smith egentligen menade med sin bok och varför den kommit att bli grunden för vårt moderna ekonomiska liv.Dessutom uppmärksammar vi den aktuella studien som avslöjar hur Sveriges egna stenåldersfolk, de säljagande gropkeramikerna, såg på sig själva och sina släktband. Analysen av gropkeramiska gravar på Gotland visar att man tänkte helt annorlunda kring familj och släkt än vad de samtida bönderna på fastlandet gjord

För 150 år sedan uppfann Bell telefonen, men han missade att få patent i Sverige, vilket gav L M Ericsson chansen att utveckla ett världsföretag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

Var det utomjordingar som byggde pyramiderna, som reste Stonehenge och statyerna på Påskön? Vi uppmärksammar Erich von Dänikens pseudoarkeologi! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av året gick Erich von Däniken bort. Författare till otaliga bästsäljande böcker som för fram teorier om att det var utomjordingar som hjälpte människor att bygga många av forntidens stora byggnadsverk. von Däniken såg rymdhjälmar i urgamla skulpturer och menade att Nascalinjerna i Peru var landningsplatser för avancerade rymdskepp.Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar UFO Sveriges Clas Svahn för att ta reda på vad von Däniken betytt för vår bild av forntiden och hur man ska se på hans tankar idag.Dessutom reder Dick Harrison ut vad fornborgar egentligen är för nån sorts fornlämning? Försvarsanläggning, kultplats eller nått helt annat?

Vet din plats. Skäm inte bort dig. Och vet att ingen bryr sig vem du är inuti. Följ med till 1600-talet och ta reda på om du gillat livsstilen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Sennefelt är historikern som försökt borra sig in i 1600-talssvenskens syn på livet. En tid av sjukdomar, krig och svält, av ett benhårt ståndssamhälle och strikt religiös tro. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar henne för ett samtal om hennes bok ”Livet enligt 1600-talet” och för att ta reda på hur väl 1600-talets livsstilsråd skulle funka för oss idag!Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om snapphanar - var de skånska frihetskämpar eller livsfarliga terrorister?

Boken Den siste mohikanen blev en omedelbar succé när den gavs ut 1826 och har format vår bild av Amerika och dess ursprungsbefolkning i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. James Fenimore Coopers berättelse om ädla vildar och hjältemodiga nybyggare i 1750-talets Amerika har format bilden av såväl den amerikanska ursprungsbefolkningen som det moderna USA:s födelse. Det menar historikern Gunlög Fur som debatterar Den sista mohikanen med Urban Björstadius och Tobias Svanelid. Hur såg egentligen relationen ut mellan ursprungsbefolkningen och nybyggarna? Varför läses Den siste mohikanen ännu efter 200 år i alla amerikanska skolor och hur kommer det sig att den blev så populär också i Sverige?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Barbareskkriget i början av 1800-talet - det första krig då Sverige och USA kämpade sida vid sida (men där Sverige fegade ur!).

Amerikaner, norrmän och till och med svenskar har genom historien bråkat med Danmark om herraväldet över Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens största ö fick sina första besökare från amerikanska Arktis för 5000 år sedan och på 900-talet kom Erik Röde och hans vikingar dit. Ön har varit norsk, dansk och höll till och med på att bli svensk i och med freden i Kiel 1814. Och allt sedan mitten av 1800-talet har USA kastat lystna blickar på isön i Nordatlanten.Vi berättar historien om kampen om Grönland, men pratar också med historikern Charlotta Forss om hur Grönland och andra nordliga trakter har utforskats och karterats sedan antiken. Under 1400-talet var det inte ovanligt med två Grönland på världskartorna, tillsammans med havsmonster och påhittade öar som Frisland. I aktuella boken Mapping the North berättar hon historien om hur kartorna format vår bild av Arktis.Och Dick Harrison går till botten med varför Grönland inte kom att bli en del av Sverige i samband med Kielfreden 1814.

Hur skulle en god värd eller en väluppfostrad gäst bete sig på medeltiden? Vi diskuterar gästfrihet vid en tid då felsteg kunde innebära halshuggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.Programledare är Tobias Svanelid.

Henric Liljensparre löste mordet på Gustav III på några timmar. Vi bekantar oss med honom och går på jakt efter Sveriges första polisstation! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

Släbroristningen har gäckat arkeologerna sedan den upptäcktes på 1980-talet. Nu kommer tolkningen som kullkastar det vi tidigare trott om stenåldern.. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta.Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa?Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer.Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristnin

Kändisarna Karl-Bertil Jonsson och Hajen fyller 50 år i jul och vi går till botten med deras betydelse. Och så tar vi tempen på Bildsköne Bengtsson! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius får rysningar när Karl-Bertil Jonsson varje år återvänder på julafton. Vi försöker förstå varför.Och så går vi på djupet med vithajens kulturhistoria med anledning av att det nu gått 50 år sedan filmen Hajen hade Sverigepremiär. Marinbiologen David Bernvi har forskat om vithajar hela sitt liv och berättar om varelsen som satt skräck i oss sedan antiken, om världens första hajnät i Kroatien och hur filmen Hajen påverkat en art på ett förödande sätt.Och så lär vi känna julkalenderns Bildsköne Bengtsson, som i verkligheten var en av en av 1900-talets svenska gentlemannaskurkar. Och Bildsköne förresten - vad kommer sig namnet av och vilka andra märkliga historiska tillnamn är Urban och Tobias favoriter?

Årets julklapp ska vuxna kunna leka med och Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid tipsar om historiska spel och böcker! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiska teman präglar fackboksutgivningen och vi tipsar om höstens bästa historiska böcker, och givetvis också om historiska vuxenleksaker - dataspel och brädspel på historiska teman som räcker hela julen!De böcker och spel som nämns i programmet är:Tystnadens magi – Caspar David Friedrichs resa genom tiden av Florian IlliesOden – den mörke guden av Klaus BöldlHistoriens återkomst – Europa och världsordningens sammanbrott av Martin KraghModernism under moln – 1920-talets värld av Ingemar OttossonByggarna av Gunnar WetterbergGräv upp, hugg ned, pumpa ut – människan och naturresurserna under 5000 år av Per HögseliusÖverlevaren av Hugo NordlandDen osynliga tråden – historien om antikens kvinnor av Daisy DunnTillbaka till Rousseau av Marianne Molander BeyerMapping the North av Charlotta ForssAnno 117 av UbisoftCrusader Kin

Under bägge världskrig lockades hundratals svenskar att strida för Tyskland. Vi undersöker vad som drev dem att kämpa för järnkorset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

Tweed, spatserkäpp, blomma i kavajslaget och en blasé attityd. Dandyn har smyckat våra gator i mer än 200 år och vi kartlägger hans historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dandyn föddes i slutet av 1700-talet och har med alla sina förvandlingar följt med oss ända in i vår egen tid. Men vem har dandyn varit genom historien, och vad kan han (eller hon!) berätta om sin samtid? Urban Björstadius och Johan Hakelius går på stilspaning vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm, där mjukisbyxor och gympaskor ersatt tweedkavajer och hattar, för att kartlägga vad en dandy varit och vem han är idag. Och hör historikern Peter K Andertsson, aktuell med boken ”The Dandy - a Peoples History of Sartorial Splendor” berätta om grilljannar, zoot suits, sockerbitskastning och annat i dandyns historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.Programledare är Tobias Svanelid.