P4 Dokumentär

Det började som en vild idé när två Bajenfans fick veta att fotbollslegenden Lennart Nacka Skoglund en gång, 1960, spelat en match i Borrby. - Vi gör en staty, sa konstnären Richard Andersson. Och så blev det. För ett år sedan invigdes den. Efter stora protester. Den lilla byn Borrby på Österlen delades i två läger. De för och de emot statyn. Nu står ändå fotbollslegenden staty vid fotbollsplanen i byn. En del älskar den. Andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statyn har mötts av motstånd och hejarop, av både ilska och kärlek. Av tillresta Bajenfans som hängt klubbhalsduk om den och av vandalisering, när någon täckte hela statyn med svart tejp. Åsikterna går isär. – Varför står den här, han har väl inget med Borrby att göra?–  Den står monument över när stora världen, i form av Nacka och det brasilianska laget Fluminense kom till byn.–  Ska man hedra nån med staty i Borrby, då finns det andra som är värda äran. I dokumentären möter du både upprörda Borrbybo

Jag har bestämt mig, jag älskar honom, säger Tamara Kuchiki. Hon var konståkerska i världsklass. Hennes man, Ludvig Girdland, var violinist i världsklass. Bilolyckan 2005 förändrade livet för dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig stod på vinden på Västsvenska ön Tjörn och spelade in solofiol till musiken till Lasse Hallströms film An unfinished life. När filmen kom upp på biograferna gick han och hans amerikanska fru och såg den, i Los Angeles. De var runt trettio och nygifta när de såg Ludvigs namn rulla förbi under eftertexterna.På vägen hem i bilen small det. De blev påkörda av en rattfull. Ludvig blev svårt skadad. Han behöver vård 24 timmar om dygnet.– Det här är livet som vi har fått, tyvärr, men vi har livet, så det är bra, säger Tamara.Sedan snart sex år tillbaka bor Ludvig på ett boende i Göteborg. Tamara bor i en lägenhet i närheten och jobbar som konståkningstränare i ett par klubbar. Hon jobbar också som Ludvigs assistent.– Man måste vara en läkare, en sjukgymnast, en arbetster

Det doftar skarpt syrligt av färskost i familjen Pecniks skinande rena lilla ostfabrik. Här inne blir Kroatiens förvandlingsprocess tydlig. För att kunna bli en del av EU håller Kroatien på att förändra eller slopa många av sina gamla traditioner. EU ställer nya krav på t ex hygien och kontroller, och till skillnad från många andra små kroatiska osttillverkare har Ljiljana och Mario Pecnik valt att satsa stora pengar på att bygga en helt ny ostfabrik - enligt EU-standard. - Vi gör en traditionell ost, men med moderna produktionsmetoder, säger Mario Pecnik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han och hans familj välkomnar förändringarna, men många andra i Kroatien ser EU som ett hot mot landets traditioner och värderingar. Landets politiker är så gott som eniga om att Kroatien bör bli EU:s tjugoåttonde medlemsland, men det är inte säkert att de har en majoritet av kroaterna med sig. Enligt vissa opinionsundersökningar är utgången oviss av Kroatiens kommande folkomröstning om EU-medlemskap. Mario Pecn

Jorge bestämde sig i vintras för att utmana sig själv och inspirera andra: han började dansa ute bland folk. På tunnelbanan, i ett köpcentrum, på Plattan eller bara på gatan.Med lurar i öronen så att bara han hör musiken, står han där och underhåller omvärlden. På nätet kallas han ibland för Dansturken.Varför dansar han? Det är inte helt lätt att svara på - men det handlar om att våga utmana sig själv, komma ut som artist och kanske få andra som sitter i samma sits att våga bryta gamla mönster. Att lämna en trist uppväxt bakom sig, våga testa något nytt.Jag som har gjort programmet heter Minna Grönfors och arbetar på Radio Stockholm sen tolv år. För fyra år sen startade jag Metropol i Stockholm, en kanal som alltid haft ett öga på miljonprogramsområdena. Arbetet med det har förändrat min syn på journalistiken för alltid, gjort mig ännu mer intresserad av klassfrågor och de olika möjligheter unga människor i Sverige har idag. Jorge fick mig att inse att när det gäller att forma sitt eget liv så är alla sätt br

Lars Damberg var sju när han hittade en tapetrulle uppe på en hylla. Han började rita en stad på baksidan. 20 år och flera hundra meter rulle senare, ritar han fortfarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Staden som jag ritar på rullarna är som en del av mig. Jag placerar mig alltid någonstans där. Jag tänker mig in att jag lever i den här stan och kan dagdrömma om att jag åker runt där i min bil. Ibland åker jag även utanför rullen.Med blyerts har Lasse ritat staden Minsta, som har ungefär 44 miljoner invånare. Rullar man ut hans rullar växer staden fram som en slags kartbild, med vägar, massor av bilar, hus, affärer, restauranger och allt annat som hör en stad till. På vissa hus har han skrivit ut vilka som bor och hur mycket de tjänar.– Jag själv är VD för Kapp Ahl och har en väldigt stor inkomst. Mitt hus kostar 750 miljoner och jag tjänar 135 miljarder. Sen har vi en tjej här, hon är rikast i Minsta. Monika Karlsson tjänar 90 miljoner per dag. Hon är sekreterare på Nordbanken, berättar La

Följ med till Sveriges mest isolerade ö Gotska Sandön. Här finns ingen hamn, ingen bofast befolkning men två tillsynsmän som turas om att vakta och vårda ön. Att arbeta så långt från alla typer av samhällsservice kräver särskilt händiga personer som både kan allt från att laga mat och meka med motorer till att vara rörmokare och snickare. Dessutom ställs hårda krav på yrkesskicklighet till havs eftersom ön ligger mitt ute i Östersjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att arbeta isolerad från omvärlden under långa perioder ger också ett särskilt förhållande till naturen och djuren. Här häckar havsörn, här skuttar skogshare, här vilar sälen på stranden och här dyker då och då utmattad och oljeskadad sjöfågel vila. Tillsynsmännen får också med tiden ett särskilt förhållande till naturen. Här talar ingen om sol, regn eller snö. Nej, det enda som är viktigt är vinden. Varifrån det blåser och hur mycket. Omslag i vädret innebär ändrade planer och blåser det hårt kan inga båtar lägga till längs kusterna

"Att föda barn är det naturligaste i världen. Det har kvinnor gjort i alla tider." Så brukar det låta från barnmorskor och äldre släktingar. Men är det så självklart att alla kvinnor kan föda barn? Anna, Sara och Hedvig har var för sig identifierat en rädsla som ingen tidigare pratat med dem om: förlossningsskräck. För trots att fyra av fem gravida kvinnor känner oro inför sina förlossningar, är förlossningsrädsla något som det bara talas om på profylaxkurser. Om ens då. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Varför är det ingen som tidigare sagt att man kan vara rädd för att föda barn? Inte på biologilektionerna, inte på psykologilektionerna inte ens på sex- och samlevnadslektionerna. Istället måste man på egen hand formulera vad det är man känner, och varför. Ok.Om man ändå längtar efter barn. Vad gör man då? Kanske kan ens partner vara ett stöd om man ändå vill kunna föda barn? Eller ens mamma? Vad tar man sig till om de är lika skräckslagna som en själv? P4 dokumentär frågar sig varifrån förlossn

Leila Hammouda har varit på över 100 Bruce Springsteen-konserter. Under många år levde hon sitt liv helt efter konsert-resorna. Men sedan hände något som förändrade allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En varm julidag, 1988 på arenan Stadion i Stockholm såg Leila Bruce Springsteen för första gången. Hon glömmer aldrig känslorna och stunden just den första konsertdagen då hon hörde Bruce uppträda för första gången.– Att just uppleva det här för första gången, hur jag själv fullkomligt exploderar och skriker wow,och alla omkring mig står och skriker, det var en så helt ny upplevelse! Det bara väller ut känslor och jag kan släppa på all kontroll som jag hade... Det förändrade mitt liv, det gjorde det, berättar Leila.Följande 20 år skulle Bruce Springsteens konserter och musik komma före allt annat. Hon såg honom uppträda i Sverige, reste efter honom i Europa och USA, och under dom sista 7 åren blev det ett sådant intensivt turnerande att det till slut gick alldeles för lå

Möt två personer som tänker helt olika kring att bo mitt i ett vargrevir. Och möt vargfamiljen som kämpar för sin överlevnad. Vem ska anpassa sig till vem? Frågan ställs på sin spets i Sveriges minsta vargrevir, Rialareviret, söder om Norrälje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2009 dyker en ensam varghane upp här. Han kommer från Hälsingland, är drygt ett år och bär på värdefulla gener. Han är avkomma till en hane som vandrat in till Sverige från Finland och Ryssland. Det har bara hänt en gång tidigare att den inavlade svenska vargstammen tillförts nytt blod. När hösten kommer får han sällskap av en vargtik. Paret håller ihop och när vintern kommer börjar tiken att löpa. Hon blir dräktig och i slutet av april föder hon 4 friska valpar. Därmed har Stockholms län fått sin första kull vargvalpar på 180 år. Och Patrick Nilsson och Jeanette Setterberg som bor på varsitt håll i Riala har fått sex vargar i sin närhet. – Vi vill inte ha dem, då ska vi inte behöva lida för dom, s

Ifrah Kirih var nio år då hennes pappa gav efter och lät sin dotter könsstympas. Han ville egentligen inte tillåta det men Ifrah blev mobbad för att hon inte blivit omskuren som sina kompisar. Det var i Hargeisa, Somalilands största stad. När hon kom till Sverige gifte hon sig och hennes underliv sprättades upp. Men besvären i underlivet slutade inte. Som hundra miljontals andra kvinnor bär hon på sin egen historia om könsstympning, som det är fortfarande tabu att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mamma Inger ligger på neonatal-avdelningen i Jönköping med familjens senaste tillskott, lille Konrad. Pappa Kenneth är hemma med de andra åtta barnen och familjens alla djur. I vardagsrummet står tre kassar med osorterade strumpor, vid pianot sitter familjens 19-åring och spelar Elvis och under bordet blir en av hundarna utklädd till hockeyspelare. Hur är det att leva i en sådan stor familj? Hur många korvar behöver kokas när det ska ätas middag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om 20 år behöver vi två jordklot om vi fortsätter att konsumera som vi gör nu. De flesta vet det. Men ändå fortsätter kalaset. Vad inom oss driver oss till denna konsumtion? Hur ser habegärets innersta väsen ut? I den här dokumentären möter du både personer som älskar att shoppa och personer som tagit upp en kamp mot det materiella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1950-talet förverkligade slaktarsonen Olof Callne sin företagardröm och etablerade Callnes Konditori i en blomstrande förort i Huddinge kommun. Mer än 50 år senare, november 2010, släcker hans son Per den röda neonskylten för sista gången. Ett halvt sekel av bageriarbete är nu ett minne blott. Ett familjeföretag går i graven och skälen är många. Men framför allt handlar det om det hårda slitet, under senare år till allt lägre lönsamhet. Det här är en familjesaga med doft av nybakt bröd som når sitt slut under advent 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lina Bengtsson från Våxtorp i Halland vet hur det känns att växa upp med en kropp som är större än andras. Från att varit liten och rund, och glad i mat på ett relativt normalt sätt, växte hennes problem med vikten stadigt när hon utvecklade en hemlig, skamfylld vana: att smygäta. - Maten blev min smärtlindring, berättar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julia Andersson är 20 år. Hon drömmer om att gifta sig med sin kille Hampus, om studentfesten hon ska ha i vår, och om att åka själv till Stockholm och hälsa på storasyster Emmy. Eftersom hon har downs syndrom kommer Julia aldrig riktigt bli vuxen i omvärldens ögon. Hon gillar målarböcker och Carola, och vuxenliv för henne är att bo på ett gruppboende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Tumör, sade läkaren. Tumör. Tu meurs. Du dör, du dör...! Det är vad Elisabeth Moritz hör när läkaren lugnt meddelar provsvaret, svaret på vad den där huvudvärken, de märkliga blixtrarna och vridningen av synfältet berott på. Det här är en dokumentär om hur man kan klippa sönder sig själv för att sätta ihop sig igen, om en fransk hjärna som löper amok och om flygande cigarrer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natten till den 14 april 1989 vaknade Stenberga i Vetlanda kommun upp till ett inferno. Det brann i fritidshus, bostadshus och ladugårdar. Det var mest djur som brann inne, men ganska snabbt kunde polis och räddningstjänst konstatera att ett äldre syskonpar saknades. Detta blev början på slutet av decennier av skräck för Stenbergaborna. Stenbergasonen Bengt Lindwall är en av de få som vill prata om det som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att bli proffs i handboll förändrade livet för Jonas Källman. Han bytte land, språk, kultur. Tjänade plötsligt stora pengar. Blev igenkänd på gatan. På ett sätt bytte han hela sitt liv. Hur ser han på sin nya vardag? Hur ser han på Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Mjölk, fetaost, grön pesto, knäckebröd, tomatsoppa". Eller kanske: "Ge ut en bok, lära mig dansa tango, skaffa minst två barn". Att skriva listor är ett bra verktyg för att strukturera sitt vardagsliv, och sina drömmar och visioner. Men vad händer när listorna och kontrollbehovet tar över, och livet blir någonting man bockar av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Livet står som i standby-läge. Man bara bor och åren går. Vi sätter inte upp tavlor eller nya tapeter. Vi renoverar inte badrummet eller lägger om taket, säger Charlotte. Det här programmet handlar om att råka vara född och leva på en plats där nya malmfyndigheter ständigt upptäcks. Där det skakar på nätterna, svart damm smutsar ner utemöblerna och en gigantisk grop har delat samhället mitt itu. Och, om att hamna i kläm när företagsekonomiska intressen krockar med det egna lilla livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.