Svenska Ikoner

I mars 2018 gick textförfattaren Kenneth Gärdestad bort. Här, i sitt livs sista intervju, berättar han öppenhjärtigt om det musikaliska samarbetet och vänskapen mellan honom och Ted. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt började med tjat om ett dragspel. Till slut sade pappan ja, och hans söner Ted och Kenneth Gärdestad stängde in sig i studion för att skriva låt efter låt ihop. Tillsammans producerade de många av Sveriges mest omtyckta låtar. Ted kom på melodierna, och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa. Det var tänkt att Kenneth Gärdestad skulle vara sommarvärd i Sommar i P1 2018. Men cancern hann ta hans liv innan de sista inläsningarna i studion var klara. Producenten Håkan Lagher har här valt ut de bitar där Kenneth berättar om hans och Teds gemensamma resa. Exekutiv producent Ulrika Lindqvist.

50 av hennes låtar har snurrat på Svensktoppen och 13 gånger har hon deltagit i Melodifestivalen. Plus massor av turnéer, shower och revyer. Kalle Lind tecknar bilden av en artist som gjort allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kalle Lind tecknar bilden av artisten Ann-Louise Hanson. programmet är gjort våren 2018.

Han slog igenom på 60-talet när rockscenen var ny, och är en av få så tidigt tända stjärnor som fortfarande står kvar. Här åker Sveriges okrönte rockkung tillbaka till barndomens kvarter i Solna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hemma på Huvudstagatan brukade han stå i enrummarens kök och titta på flygplanen som lyfte från flygplatsen i Bromma.  – Och då vet jag att jag tänkte: jag kommer nog aldrig att få flyga någon gång. Det är det bara de rika som gör, säger Jerry.  Uppväxten i Solna har präglat hela Jerrys liv. Han fick inte bara vänner för livet och ett bandylag att hålla på, utan också sina röda värderingar och sitt brinnande intresse för musik.  Strax innan det här programmet spelades in fyllde Jerry Williams 75 år och i sommar drar han ut på nya spelningar. Av de 60 åren på scenen har han bland annat lärt sig att aldrig kliva på scenen utan att "stridspissa", men än så länge har han inget svar på när han ska kliva av, berättar han. – Så länge man får lira så spelar det ingen roll i vilk

Redan som barn sålde Ingvar fröpåsar och tändstickor till farmor. När han gick bort i januari 2018 fanns hans varuhus i 49 länder. Vem var imperium-byggaren och hur uppstod t ex idén om platta paket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av gamla intervjuer av entreprenören och miljardären Ingvar Kamprad tecknar Sven Börjesson bilden av  IKEAS grundare.  Även författaren Bertil Torekull och Tage Tranqvist som jobbat många år för Ingvar Kamprad hjälper till att ge en bild av hur den unga smålänningen byggde upp en möbel-kedja som nu förknippas med Sverige i många länder. Stämmer det att Kamprads anställda fick åka på Medelhavsresor? Vad menade han med uttrycket "de många människorna" och hur påverkade det honom när media avslöjade hans kopplingar i ungdomstiden till nazismen? Programmet är gjort av Sven Börjesson våren 2018, strax efter Ingvar Kamprads bortgång.

Karriären inleds med ett frontalangrepp på svensk film - inte minst på den store Ingemar Bergman. Under 60- och 70-talet revolutionerar han filmen, trots att projekten blir allt svårare att genomföra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 60- och 70-talet gör regissören Bo Widerberg mästerverk som Kvarteret Korpen, Elvira Madigan och Mannen på taket.  Redan från början satsar han internationellt, inspirerad av nya vågen och regissörer som Cassavetes i USA. Widerberg gör sig känd för att skildra sin samtid och vanliga människors liv och problem. Han är omtyckt bland skådespelare men hans speciella arbetsmetoder och tidsramarna som inte hålls gör det alltmer krävande för filmbyråkrater och producenter att jobba med Widerberg.    Sonen Johan Widerberg spelade huvudrollen i Bos sista film, Lust och fägring stor, och minns de tuffa åren: – Det påverkade ju hela hans familjs verklighet för han var i stark motvind. Efter att ha stått på den absoluta toppen av statusp

Trots stora framgångar och priser ska varje ny film bli allt svårare att genomföra. Han anses kompromisslös och använder speciella arbetsmetoder. Ständigt spräckta tidsramar gör att motgångarna hopas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Bo Widerbergs stora framgångar både i Sverige och internationellt staplas nu motgångarna på varandra. Bilden av honom i filmsverige är en kompromisslös regissör som är skoningslös om inte alla uppfyller hans krav. Sonen Johan Widerberg ska själv välja en bana inom film och tv, som skådespelare: – Nio av tio skådespelare som jobbat med honom kommer säga att Bo är den bästa de någonsin jobbat med. Men många kan också vittna om hur oerhört elak han kunde vara mot den tekniska personalen när de inte svarade mot de krav han ställde, berättar Johan Widerberg. I slutet av 70-talet tvingas Bo Widerberg söka sig utomlands för att hitta en producent som vill jobba med honom. En tysk producent antar utmaningen, men när även det samarbetet skär sig tvingas Filminstitutets

Under drygt två decennier försåg oss Hasse Alfredson och Tage Danielsson med larv, visdom och sanning i allt från limerickar och revyer till böcker och filmer. Vad gjorde dem så omåttligt populära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Som barn älskade jag att höra farbröder fnissa och tramsa, berättar skribenten och radioprataren Kalle Lind som i programmet söker svar på frågan hur Hasse & Tage blev så omåttligt populäre med hjälp av två personer som stod Hasse och Tage nära. TV-och radio-producenten Carl-Uno Sjöblom, känd från TV-programmen Notknäckarna och Vem vet var?, samarbetade bland annat med Hasse & Tage i satirserierna Mosebacke Monarki. – En stor anledning till att det Hasse och Tage gjorde blev allmängods och så legendariskt var televisionen, säger Carl-Uno Sjöblom. Mona Haskel, kallad ”&:et i Hasse & Tage”, jobbade med Hasse Alfredson och Tage Danielsson i flera decennier. Hon var deras sekreterare, påkläderska, scripta, festfixare och ständiga påhejare. – De testade oft

Hon växte upp i en renskötande nomadfamilj högt uppe i fjällvärlden men drömde om att få stå på scenen. Hon hade allt emot sig men siktade mot toppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna-Maria Blind är född 1937 i Karesuando längst upp i Sverige. Hennes föräldrar var renskötande nomader och familjen bodde i kåtor under sommaren. Men så en dag får Anna-Maria höra ett radioprogram där en teaterföreställning spelas. Hon får plötsligt en stark längtan att själv få finnas nära de starka känslorna på scenen. Hennes mor som var djupt religiös och aldrig hade sett en teaterföreställning tyckte det var syndigt med teater.   – Mor hade sett en bild av några can-can tjejer och bad mig att lova att aldrig sparka med benen på det viset. Det var väl hennes bild av vad teater var, berättar Anna-Maria. Anna-Maria lämnar en besviken familj och söker in på olika teaterskolor. Så kommer hon in på Sveriges finaste teaterutbildning, Dramatens scenskola. Där har hon bland andra Ingmar Bergman som lärare. När hon se

En av artisten Rikard Wolffs husgudinnor är Dalida - en fransk nationalikon och enligt Wolff en 1900-talets viktigaste artister. Vem var hon? Och varför slog hon aldrig i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ” Mina damer jag älskar er ” Mesdames je vous aime”,  skrev Rikard Wolff på sociala medier i år. Damerna i fråga är artisterna Maria Callas, Dalida och Barbara. De knyts samman på ett mystiskt vis av siffran sju och är en slags husgudinnor för Rikard Wolff. Maria Callas och Barbara är kanske bekanta för en svensk publik, men vem har hört talas om megastjärnan Dalida här? -  Dalida är för mig en av de största och viktigaste artisterna från 1900-talet, säger Rikard Wolff som i många år har tolkat fransk chanson. Dalida dog 1987 men fortsätter att leva som nationalikon i Frankrike. Hon står staty och har ett torg uppkallat efter sig i Montmartre. I år 2017 är det premiär för en ny film om hennes liv och det kommer ständigt nya artiklar och program om sångstjärnan. Dalida är även superkänd

Redan på dagis höll Christer shower och passionen för scenen har nu hållit i sig i över 50 år. Men nu gör han sin sista stora show-turné. Henrik Olsson möter honom i logen, bakom kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christer sätter upp håret och börjar att lägga make up. – Jag är helt självlärd, svarar han på frågan hur många sminkkurser han gått. Om ett par timmar ska ridån gå upp och det är dags för en av de sista showerna i vad han säger är hans livs sista stora show. – Sedan vet jag inte riktigt vad det blir. Jag kanske kommer att gilla pensionärslivet, skrattar han. Här berättar Christer Lindarw om hur mottagandet som dragshowartist var på 70-talet och om hur hans intresse för kläder och design började. Men också om varför han aldrig har gillat alkohol och varför han dröjde så länge att offentligt prata om sin homosexualitet.  Programmet är gjort av Henrik Olsson.

Hon revolutionerade förlossningsvården i Sverige och menade att kvinnan själv kan föda och inte behöver bli förlöst. Trots starkt motstånd lyckades hon genomdriva många radikala förändringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hade förlossningsvården sett ut som den gör idag i Sverige om det inte vore för Signe Jansson? Troligen inte. Signe Jansson utbildade sig till barnmorska under en tid där den födande inte hade mycket att säga till om. Förlossningssalen var läkaren och barnmorskans revir. Kvinnor kunde spännas fast på gynstolar, drogas med kloroform och få sina barn dragna ut ur sig, för att sedan inte få se dem på flera timmar. Barnen tillhörde barnmorskorna, inte mammorna. Signe Jansson såg allt detta och tyckte att det var fel att man inte tog hänsyn till de psykologiska aspekterna. Vid ett besök på en förlossningsklinik i Frankrike fick hon se en kvinna som födde av egen kraft och tog emot sitt barn med händerna, det var en omvälvande upplevelse för Signe. När hon senare blev chef på f

Han är en av Sveriges främsta operasångare och skådespelare och har stått på några av de största scenerna i världen. Och han menar att den största konkurrenten i livet är han själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Loa Falkman upptäckte passionen för musiken och operan som 14-åring i familjehemmet i Danderyd. - Det stod ju litegrann på mitt kretskort när jag föddes med musikaliteten, farfar var operasångare och vi musicerade ofta. Jag kunde cykla hem på frukostrasten och passa på att lyssna på Mozart, Don Carlos och Verdi, säger han. Loa Falkman fyller 70 år i sommar (2017) och har inga planer på att lägga sången på hyllan. - Jag ser inget slut, jag är fortfarande efterfrågad och utvecklas som konstnär och människa, jag har alltid piskan över mig och min stora konkurrent i livet är jag själv, säger han. I Svenska ikoner berättar Loa Falkman om musiken, självförtroendet, melodifestivalen 1990 och magkänslan som han har följt under sin långa karriär. Reporter är Max Landergård. Programmet produc

Han är en av filmvärldens mest hyllade regissörer, har vunnit fyra guldbaggar och flera internationella priser. Succé-receptet är noggrannhet. Efter den 20:e tagningen kommer pärlorna, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sin senaste film ”En duva satt på en gren och funderade över tillvaron” blev han historisk som förste svenske regissör att vinna det prestigefyllda guldlejonet.  Regissören från Göteborg är mitt uppe i skapandet av filmen som går under arbetsnamnet ”Om det oändliga”. – Jag ska göra färdigt filmen, den kommer ta ungefär tre och ett halvt år att göra och vi har väl gjort ett drygt år. Men det har gått ganska bra så procentuellt sett så har vi gjort en stor del av filmen, säger han. Roy Andersson filmdebuterade med En kärlekshistoria som hade premiär 1979 och har sedan dess producerat hundratals reklamfilmer och fyra långfilmer som kännetecknas av långa drömska tagningar där regissören använder sig av outbildade skådespelare för att förvalta sina visioner. – Det som

Han slog igenom på 60-talet när rockscenen var ny, och är en av få så tidigt tända stjärnor som fortfarande står kvar. Här åker Sveriges okrönte rockkung tillbaka till barndomens kvarter i Solna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hemma på Huvudstagatan brukade han stå i enrummarens kök och titta på flygplanen som lyfte från flygplatsen i Bromma.  – Och då vet jag att jag tänkte: jag kommer nog aldrig att få flyga någon gång. Det är det bara de rika som gör, säger Jerry.  Uppväxten i Solna har präglat hela Jerrys liv. Han fick inte bara vänner för livet och ett bandylag att hålla på, utan också sina röda värderingar och sitt brinnande intresse för musik.  Strax innan det här programmet spelades in fyllde Jerry Williams 75 år och i sommar drar han ut på nya spelningar. Av de 60 åren på scenen har han bland annat lärt sig att aldrig kliva på scenen utan att "stridspissa", men än så länge har han inget svar på när han ska kliva av, berättar han. – Så länge man får lira så spelar det ingen roll i vilk

Illustratören och författaren Cecilia Torudd blev själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn. Här berättar hon om hur hon använt humorn som ett slags medel för att attackera sina fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Torudds förmåga att humoristiskt skildra vardagen har gjort henne omtyckt i alla åldrar. Från barn som läst henne i Kamratposten till vuxna som fått både skratta och förfasas av igenkänning i serierna Familjeliv och Ensamma mamman. Många upptäckte henne först när hon slog genom med Ensamma mamman som blev serie i Dagens Nyheter 1985.  Själv tycker hon genombrottet kom redan på sjuttiotalet då hon började på Kamratposten och tecknade den välkända masken Karl-Putte. – Då kände jag mig som en riktig kändis, berättar hon. Hon är upphovskvinna till både serier, böcker och teaterpjäser. Relationer och moderskap är centralt i hennes berättande, präglat av att hon själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn. För mig är humor en överlevnadskost. En slags medel

Han har formgivit Jerringpriset och var med och tog fram succén ljuslyktan Snöbollen. Hur kom han på idén att blåsa i snö? Och hur var det när han ofrivilligt fick sluta i Kostahyttan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När jag började med formgivning kände jag att det var som att jag kunde vara en världsförbättrare på något sätt. Om jag gör det här tinget riktigt bra så kommer människor att glädjas, men också att det bidrar till något bra i världen. Det låter krystat kanske, men det var så jag tänkte. Jag trodde på att om man lyckas få ljuset att leva i en bit, en glasbit, så är den viktig för människan, säger Göran Wärff.Större delen av sitt liv har Göran Wärff arbetat i Kostahyttan som numera hör till Orrefors Kosta Boda. Genom åren har han gjort flera framgångsrika serier och ställt ut sina verk såväl i Sverige som utomlands. Han har också bott i Australien och startat upp en glasutbildning i England. Tillsammans med sin före detta fru, formgivaren Ann Wolff, var han med och tog fram miljonsu

Homosexualitet är ingen sjukdom slog hon fast som ny generaldirektör på Socialstyrelsen. Idag är hon riksdagens äldsta ledamot. Men hennes arbete i kontroversiella frågor har inte varit utan motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbro Westerholm är läkaren och politikern som inte räds att ta sig an även de mest kontroversiella frågorna – som till exempel abort och makten över vår egen död. Inte minst är Barbro Westerholm hyllad inom HBTQ-rörelsen, sedan hon som ny generaldirektör på Socialstyrelsen befriade homosexuella från sjukdomsstämpeln efter en ockupation av myndighetens trappa 1979. Sedan drev hon igenom partnerskapslagen.– Jag tyckte det var absurt att kärlek mellan två människor skulle betraktas som en sjukdom, säger Barbro Westerholm.Som kvinna i en maktpositionsvärld dominerad av män, så har hon många gånger fått kämpa extra hårt för att göra sin röst hörd. – Det fanns en ryggmärgsreflex hos männen att när en kvinna talar då är det inte värt att lyssna på, då är det lovligt

Med ett stiligt yttre och en djup barytonröst knockade Gunnar Wiklund både publik och kritiker på 50-talet. Men hur kom det sig att jätteidolen mer eller mindre glömdes bort? Vad hände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 50- och 60-talet då folkparkerna fortfarande lockade en stor publik gjorde Gunnar Wiklund succé. I och med genombrottet började en lång karriär på sångestrader och revyscener.- Vilken humor han hade! Det kan man inte tro när man ser honom, säger sångerskan och skådespelerskan Ewa Roos som sjöng med Gunnar i folkparkerna.Men det var inte självklart att han skulle bli artist. Gunnar Wiklund arbetade under den här tiden också i en bilverkstad i Luleå långt ifrån storstadens nöjespalats. Han var en tillbakadragen norrlänning som trodde gott om människor vilket han senare ödesdigert fick sota för. Så småningom började även hans hälsa att vackla.- Han gick ju aldrig på en massa event, glittergrejer och prylar, premiärer och sånt där utan han ägnade sig åt sitt jobb,

Han föddes svag, sjuklig och man funderade på slakt. Men det slutade med att Legolas med sin stora charm tog 19 raka segrar och blev travsportens mest betydande häst i början av 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ingen annan häst har betytt så mycket för svensk travsport som Legolas, säger dåvarande marknadsdirektör för ATG, Remy Nilson.Som föl var Legolas svag, ofta sjuk och hade ett hett humör. Om det inte varit för att travtränare Thomas Nilsson ville hjälpa sin vän, som födde upp hästar, hade Legolas troligtvis gått till slakt. I stället blev han den mest kända travhästen genom tiderna och satte svensk travsport på kartan.Legolas, som fått sitt namn efter alvprinsen från Sagan om ringen, blev snabbt en storfavorit och när ATG gick in med reklampengar och började marknadsföra Legolas tog svenska folket snabbt den opålitliga hästen till sina hjärtan.Trots återkommande skador vann Legolas sina första 19 lopp på raken. 1983 deltog han i VM-loppet på Roosevelt Raceway i New York.Under

Lennart Hylands storhet som programmakare är de flesta överens om. Som kollega var han betydligt mer ifrågasatt. Hans med åren förvärrade alkoholism gjorde det allt svårare att jobba med honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag är det lätt att buga och bocka för Lennart Hylands idérikedom, hans arbetskapacitet och hans förmåga att få människor att berätta.Men det finns förstås ett men. Han var inte okontroversiell. Bakom alla succéer och glada miner fanns en pedantisk kontrollmänniska som kunde vara direkt elak mot kollegor han inte tyckte höll måttet. Han kunde avfärda idéer som obegåvade eller gjorda för länge sen och han kunde vara en förfärlig besserwissertyp.Det fanns kollegor som älskade Hyland, inte minst på radions sportredaktion och det fanns dom som helt enkelt vägrade jobba med honom.Det blev inte lättare med åren. När Lennart Hyland avled 1993 hade uppdragen för public service i princip upphört.I programmet medverkar Bengt Feldreich, som kom till radion några år efter Hyland, Si